...är allt jag kan säga om nyårsafton 2010. Ett kaos som slutade i rivmärken över hela Dennis och för mig; en lindrig hjärnskakning! Kul jul och ett ännu roligare nytt år, eller? Och för er som nu tror att det är jag och D som slagit varandra så kan jag tala om att så är INTE fallet. =)
Vi ska ta oss igenom det här hjärtat, tillsammans.
Ännu har vi inte sagt "till döden skiljer oss åt",
men vad vi faktiskt har sagt är "så länge vi andas"
och det kommer jag för alltid att stå fast vid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar