HJÄRTRUS AKUTEN OCH 225 SLAG I MINUTEN

Jag har varit på akuten idag. Åkte in eftersom jag fick en likadan hjärtklappning som tidigare, ni vet den jag lade upp en video på. Jag trodde inte att det var allvarligt men barnmorskan sa det när vi var där sist att om den varade i över fem minuter så skulle vi söka för det. Vi åkte hemifrån efter 20 minuter.

När vi kom in till akuten så fick jag lägga mig i ett rum på en gång. Mitt hjärta slog då i snitt 225 slag per minut, vilket tydligen är väldigt väldigt ovanligt på någon som är så ung som mig. (Känns ju bra?)

De körde ett EKG, tog blodprov, satte dropp, gav mig syrgas, tog blodtryck varannan minut och så fäste de elektroder över hela bröstet för att hålla koll på hjärtfrekvensen som inte ville gå ner. De pratade om det och jag kunde känna hur bröstet gungade fram och tillbaka på sjuksängen.

Det var två sköterskor där. In kom ytterligare två, en läkare och dessutom en läkarstudent. De pratade med varandra på läkarspråk samtidigt som de lyssnade på mitt hjärta. Läkaren bad studenten att lyssna och sa till honom att "det blir nog inte ofta som du får lyssna på en sån här hjärtfrekvens".

Han nämnde gång på gång hur ovanligt det var och att de var tvungna att göra något för att få mitt hjärta att hoppa in i rätt rytm igen. Jag skulle få ett medel insprutat i armen där de satt droppet och det skulle gå till hjärtat på en gång. Om det sedan inte du fungerade så skulle de söva mig och ge mig en el-stöt med hjälp utav klaffar. "Du vet som de gör på teve" sa doktorn och jag blev livrädd.

Medlet det hjälpte men jag grät när jag skulle få det. Det kändes som ett kraftigt tryck över bröstet i några sekunder och sedan började pulsen att gå ner, sakta men säkert. Plötsligt blev det allt lättare att andas igen och bröstet slutade att gunga. Jag hade haft min hjärtklappning i en och en halv timme när den gick över.

De behöll mig för observation i ett par timmar men när pulsen nått normal nivå fick vi åka hem. Doktorn hade pratat med en kardiolog i Uppsala medan jag var där och de ska nu höra av sig till mig för att göra någon form av uppföljning. I Falun finns det ingen kardiolog som har någon erfarenhet av det här utan enbart i Uppsala, där de haft några få fall av gravida med samma problem som mig.

Man vet inte vad det beror på eller varför jag får det och det skrämmer mig lite. Förmodligen så har det med graviditeten att göra och då slipper jag det bara bebisen kommit ut, men det är inte säkert. Så vad ska de göra åt det då? Hade jag inte varit gravid så hade de gett mig förebyggande medicin för att förhindra att jag ska få samma hjärtklappning igen, men det går ju uppenbarligen inte. Det kan alltså komma tillbaka imorgon, om tre veckor, eller också så gör det inte det alls. De vet inte. Sa jag att de var riktigt ovetandes?

Vad händer nu då? Ärligt talat vet jag inte. Ingen verkar säker på någonting och det enda jag känner att JAG verkligen VET, det är att jag är rädd .